Sömnbehandlings-compliance

Konsekvenser av icke-compliance

CPAP-behandling är bevisat effektiv men behandlingsföljsamhet kan utgöra en utmaning. Bristande compliance har konstaterats vara den faktor som främst motverkar de potentiella fördelarna av behandlingen. Tills nyligen var det inte helt säkert hur många timmar med CPAP som behövs för att behandlingen ska göra nytta. Inom forskningen framgår det nu allt tydligare att även om viss CPAP-användning är bättre än ingen alls, så ökar förbättringarna i takt med antalet användningstimmar.

Det råder stor brist på litteratur om både dödliga och icke-dödliga komplikationer av hjärt- och kärlsjukdomar. Nuvarande rön tyder dock på att så lite som 1 timmes CPAP-användning kan förbättra resultaten, och att stora förbättringar har observerats vid över 4 respektive 6 timmars användning.1

Blodtryckssänkning har studerats flitigare, och slutsatsen från 6 studier är att patienter måste använda CPAP minst 4 timmar per natt för att se någon förbättring, medan längre användningstid på över fem och en halv timme leder till mer uttalade blodtryckssänkningar.2-6

Överdriven dagströtthet verkar lindras efter så lite som 2,5 timmar per natt, och flera studier påvisar ett linjärt samband mellan högre CPAP-användning och större förbättringar.7-10. Studier visar att kognitiva funktioner som minne, funktionsrelaterade biverkningar av trötthet och exekutiv funktion kräver minst 6 timmars användning per natt innan förbättringar kan observeras.11,12

Metoder för förbättring av compliance

CPAP-användningens omfattning kan fastställas exakt med hjälp av data som lagras i CPAP-apparaten.13 Om patientföljsamheten är dålig kan följande metoder användas för att förbättra compliance:

  • Mer patientutbildning om både sömnapné och CPAP-behandling med hjälp av tryckt material, videor, webbplatser och samtal. 14
  • Användning av stödgrupper bestående av andra patienter eller ett faddersystem, samt se till att patientens livskamrat har en stöttande roll.15
  • Ökat stöd från vårdgivare, inklusive mer tid för personliga möten med läkare och sjuksköterska, telefonsamtal och uppföljningsbesök.15,16,17,18
  • Telemonitoreringstjänster för patientövervakning på distans kan användas för att identifiera och ingripa vid bristande följsamhet hos patienter.18
  • Psykologisk hjälp, till exempel beteendeterapi och avslappningsterapi, kan hjälpa patienter att övervinna de oroskänslor som förknippas med att ha på sig masken.15
  • Förbättra maskkomfort och motverka att masken är i vägen genom att prova olika masktyper- och storlekar.
  • Övervinna biverkningar från utrustningen. Vanliga problem inkluderar torrhet i näsa och mun, nässymptom och intolerans mot högt tryck. Problemen kan ofta åtgärdas genom att man introducerar uppvärmd befuktning i systemet, använder en självreglerande (AutoSet) apparat för att sänka mediantrycket, eller lägger till EPR för att sänka trycket vid varje utandning.
  • ResMed erbjuder sömnbehandlingsapparater som innehåller en kombination av extrafunktioner för bättre PAP-behandling, inklusive ett smart befuktningssystem med uppvärmd slang, anpassade algoritmer och sänkt ljudnivå.

Referenser

  • 01

    Campos-Rodriguez F, Pena-Grinan N, Reyes-Nunez N, et al. Mortality in obstructive sleep apnea-hypopnea patients treated with positive airway pressure. Chest 2005;128:624-33.

  • 02

    Barbe F, Duran-Cantolla J, Sanchez-de-la-Torre M, et al. Effect of continuous positive airway pressure on the incidence of hypertension and cardiovascular events in nonsleepy patients with obstructive sleep apnea: a randomized controlled trial. JAMA 2012;307:2161-8.

  • 03

    Montesi SB, Edwards BA, Malhotra A, Bakker JP. The effect of continuous positive airway pressure treatment on blood pressure: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Journal of clinical sleep medicine : JCSM : official publication of the American Academy of Sleep Medicine 2012;8:587-96.

  • 04

    Duran-Cantolla J, Aizpuru F, Montserrat JM, et al. Continuous positive airway pressure as treatment for systemic hypertension in people with obstructive sleep apnoea: randomised controlled trial. BMJ 2010;341:c5991.

  • 05

    Marin JM, Agusti A, Villar I, et al. Association between treated and untreated obstructive sleep apnea and risk of hypertension. JAMA 2012;307:2169-76.

  • 06

    Barbe F, Duran-Cantolla J, Capote F, et al. Long-term effect of continuous positive airway pressure in hypertensive patients with sleep apnea. American journal of respiratory and critical care medicine 2010;181:718-26.

  • 07

    Barnes M, Houston D, Worsnop CJ, et al. A randomized controlled trial of continuous positive airway pressure in mild obstructive sleep apnea. American journal of respiratory and critical care medicine 2002;165:773-80.

  • 08

    Stradling JR, Davies RJ. Is more NCPAP better? Sleep 2000;23 Suppl 4:S150-3.

  • 09

    Engleman HM, Kingshott RN, Wraith PK, Mackay TW, Deary IJ, Douglas NJ. Randomized placebo-controlled crossover trial of continuous positive airway pressure for mild sleep Apnea/Hypopnea syndrome. American journal of respiratory and critical care medicine 1999;159:461-7.

  • 10

    Antic NA, Catcheside P, Buchan C, et al. The effect of CPAP in normalizing daytime sleepiness, quality of life, and neurocognitive function in patients with moderate to severe OSA. Sleep 2011;34:111-9.

  • 11

    Weaver TE, Maislin G, Dinges DF, et al. Relationship between hours of CPAP use and achieving normal levels of sleepiness and daily functioning. Sleep 2007;30:711-9.

  • 12

    Zimmerman ME, Arnedt JT, Stanchina M, Millman RP, Aloia MS. Normalization of memory performance and positive airway pressure adherence in memory-impaired patients with obstructive sleep apnea. Chest 2006;130:1772-8.

  • 13

    Schwab RJ, Badr SM, Epstein LJ, et al. An Official American Thoracic Society Statement: Continuous Positive Airway Pressure Adherence Tracking Systems. The Optimal Monitoring Strategies and Outcome Measures in Adults. American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine 2013;188:613-20.

  • 14

    Chervin RD, Theut S, Bassetti C, Aldrich MS. Compliance with nasal CPAP can be improved by simple interventions. Sleep 1997;20:284-9.

  • 15

    Smith I, Nadig V, Lasserson TJ. Educational, supportive and behavioural interventions to improve usage of continuous positive airway pressure machines for adults with obstructive sleep apnoea. Cochrane Database Syst Rev 2009:CD007736.

  • 16

    Hoy CJ, Vennelle M, Kingshott RN, Engleman HM, Douglas NJ. Can intensive support improve continuous positive airway pressure use in patients with the sleep apnea/hypopnea syndrome? American journal of respiratory and critical care medicine 1999;159:1096-100.

  • 17

    Lewis KE, Bartle IE, Watkins AJ, Seale L, Ebden P. Simple interventions improve re-attendance when treating the sleep apnoea syndrome. Sleep Med 2006;7:241-7.

  • 18

    Coma-Del-Corral MJ, Alonso-Alvarez ML, Allende M, et al. Reliability of telemedicine in the diagnosis and treatment of sleep apnea syndrome. Telemedicine journal and e-health : the official journal of the American Telemedicine Association 2013;19:7-12.

Fler artiklar

Antiapnéskenor används ofta som en alternativ behandling mot obstruktiv sömnapné (OSA). Lär dig ...

Övergång till en annan sömnfas, vikt, kroppsställning och andra faktorer kan förändra patientens ...