Vad är sömnapné? | ResMed Sverige

Vad är sömnapné?

Sömnapné är en andningsstörning som innebär att du får korta andningsuppehåll när du sover.1 Det gör att du inte får den goda sömn du behöver för att bli utvilad och få ny energi, och det kan leda till flera andra hälsoproblem. Det här är ett allvarligt tillstånd som inte kan botas, men det finns bra behandling som du använder regelbundet nattetid och som kan ge dig mer energi, bättre hälsa och högre livskvalitet.2

Vad är obstruktiv sömnapné?

Titta på vår tre minuter långa film som förklarar obstruktiv sömnapné (OSA)

Vad händer om jag har sömnapné?

Luftflödet blockeras

En apnéhändelse innebär att ingen luft kommer in till lungorna under tio sekunder eller mer – du slutar helt enkelt att andas.

Hjärnan signalerar till kroppen

Hjärnan skickar ut en signal för att väcka dig. Du tar ett andetag och somnar om.

Cykeln upprepas

Sådana här apnéhändelser kan inträffa hundratals gånger varje natt och många av de som har sömnapné vet inte ens om det.

Vilka typer av sömnapné finns det?

Det finns flera olika typer av sömnapné, med olika orsaker. Som tur är kan alla typer behandlas.

  • Obstruktiv sömnapné (OSA) innebär att musklerna och mjukvävnaden i halsen slappnar av under sömnen så att den övre luftvägen blockeras. Detta åtföljs ofta av högljudda snarkningar eller fnysningar. OSA är den vanligaste typen av sömnapné.3
  • Central sömnapné (CSA) innebär att hjärnan slutar skicka signaler till andningsmusklerna under sömnen. Luftvägarna blockeras inte men andningen upphör. CSA är mer sällsynt än OSA.
  • Mixad sömnapné innebär en kombination av central och obstruktiv sömnapné.
  • Cheyne-Stokes respiration (CSR) är ett tillstånd med avvikande andningsmönster under sömnen (vanligtvis omväxlande perioder med ytlig andning och djupandning, med periodiska centrala apnéer).4

Alla de här tillstånden kännetecknas av apnéer och hypopnéer. En apné innebär att muskler och mjukvävnad i halsen slappnar av och kollapsar till den grad att hela luftvägen blockeras i minst 10 sekunder. En hypopné är en partiell luftvägsblockering som gör att luftflödet minskar med över 50 procent i minst 10 sekunder.5

En annan term som du kanske har hört talas om är ”sömnrelaterad andningsstörning (SDB)”. Det är en term som omfattar flera olika andningsstörningar under sömnen, inklusive OSA, CSA, mixad sömnapné och CSR.

Vad kan man göra åt sömnapné?

Följ de här fem stegen om du misstänker att du eller någon närstående har sömnapné:

Identifiera riskfaktorer och symtom

En sömnutvärdering online tar bara några minuter att genomföra men kan vara det första steget mot att få hjälp med dina sömnproblem.

Börja nu

Prata med din vårdgivare på din vårdcentral och få en bedömning

Din vårdgivare kan använda screeningtester för att avgöra om du löper risk att drabbas av sömnapné eller inte. Om din vårdgivare anser att det är lämpligt kommer han eller hon att remittera dig till en sömnspecialist för testning av sömnapné.

Läs mer om sömnregistrering och diagnostisering

Besök hos en sömnspecialist

Sömnspecialisten kommer förmodligen att vilja veta mer om dina symtom och din livsstil. Om de anser att det är lämpligt kommer de att be dig att göra ett sömntest.

Bli testad och få en diagnos

Ett sömntest kan äga rum på en sömnklinik på ett sjukhus eller i ditt eget hem. Ett sömntest är ett icke-invasivt test som görs över natten och som används för att diagnostisera sömnapné och andra sömnrelaterade tillstånd.

Diskutera behandlingsalternativ

Din vårdgivare kommer att granska dina sömntestresultat. Om du diagnostiseras med sömnapné kommer de att skriva ut ett recept på sömnapnébehandling och utrustning.

Börja och vänj dig vid behandlingen

Vår kostnadsfria e-bok, ”Att leva med PAP-behandling”, är utformad för att hjälpa dig när du påbörjar behandlingen. Om du använder PAP-utrustning från ResMed ska du komma ihåg att registrera den i myAir-appen för att få tips om PAP-behandling och mycket mer.

Vem får sömnapné, och varför?

Det är viktigt att komma ihåg att vem som helst kan få sömnapné – såväl män som kvinnor och barn. Här är några vanliga orsaker/riskfaktorer:

  • Trånga luftvägar 
  • Övervikt/fetma6
  • Sömnapné i släkten7
  • Stigande ålder8
  • Användning av vissa lugnande läkemedel9
  • Att dricka alkohol10, särskilt på kvällen
  • Rökning11
  • Vissa fysiska egenskaper6 till exempel trånga luftvägar, liten underkäke, stora tonsiller eller polyper eller stor tunga, eller nästäppa som beror på en sned nässkiljevägg eller näspolyper. 
  • Klimakteriet12

CSA och mixad sömnapné beror ofta på medicinska tillstånd som påverkar hjärnstammen.

Att börja med PAP-behandling hemma

Nu när du har fått diagnosen sömnapné finns vi här för att hjälpa dig att komma igång.
Läs mer om sömnapnébehandling, till exempel hur du installerar utrustningen och hur du kan följa din behandling med myAir-appen.

I användarguiden hittar du relevant information angående varningar och försiktighetsåtgärder som ska beaktas innan produkten tas i bruk och under tiden den används.

Referenser :

  1. D.J., Phenotypic approaches to obstructive sleep apnoea – New pathways for targeted therapy. Sleep Med Rev, 2018. 37: p. 45-59.
  2. Campos-Rodriguez, F., et al., Continuous Positive Airway Pressure Improves Quality of Life in Women with Obstructive Sleep Apnea. A Randomized Controlled Trial. Am J Respir Crit Care Med, 2016. 194(10): p. 1286-1294.
  3. Muza, R.T., Central sleep apnoea-a clinical review. J Thorac Dis, 2015. 7(5): p. 930-7.
  1. Eckert, D.J., et al., Central sleep apnea: Pathophysiology and treatment. Chest, 2007. 131(2): p. 595-607.
  2. Sleep-related breathing disorders in adults: recommendations for syndrome definition and measurement techniques in clinical research. The Report of an American Academy of Sleep Medicine Task Force. Sleep, 1999. 22(5): p. 667-89.
  3. Deacon, N.L., et al., Treatment of Obstructive Sleep Apnea. Prospects for Personalized Combined Modality Therapy. Ann Am Thorac Soc, 2016. 13(1): p. 101-8.
  4. Casale, M., et al., Obstructive sleep apnea syndrome: from phenotype to genetic basis. Curr Genomics, 2009. 10(2): p. 119-26.
  5. Ancoli-Israel, S., Sleep apnea in older adults–is it real and should age be the determining factor in the treatment decision matrix? Sleep Med Rev, 2007. 11(2): p. 83-5.
  6. Webster, L.R., et al., Sleep-disordered breathing and chronic opioid therapy. Pain Med, 2008. 9(4): p. 425-32.
  7. Scanlan et al. Effect of moderate alcohol upon obstructive sleep apnoea. Eur Respir J. 2000; 16.
  8. Wetter, D.W. and T.B. Young, The relation between cigarette smoking and sleep disturbance. Prev Med, 1994. 23(3): p. 328-34.
  9. Wimms, A., et al., Obstructive Sleep Apnea in Women: Specific Issues and Interventions. Biomed Res Int, 2016. 2016: p. 1764837.