Obesitas hypoventilationssyndrom (OHS)

Obesitas-hypoventilationssyndrom (OHS) definieras som kronisk hyperkapni under dagtid hos fetmapatienter (de som har ett BMI på >30kg/m2)med dagtids-PaCO2 på över 45 mmHg efter att man uteslutit andra orsaker till hypoventilation.1

Så många som 90 procent av patienterna med OHS lider även av obstruktiv sömnapné (OSA).2

Vad är OHS?

OHS definieras som kronisk hyperkapni dagtid hos fetmapatienter efter uteslutande av andra orsaker till hypoventilation (ytlig andning).

Varför ska man behandla OHS?

Det är viktigt att vara uppmärksam på OHS hos patienter och se till att de får behandling.

Varför ska man behandla OHS?

Varför ska man behandla OHS?

Det är viktigt att vara uppmärksam på OHS hos patienter och se till att de får behandling.

Behandlings-alternativ för obesitas hypoventilationssyndrom

Behandlings-alternativ för obesitas hypoventilationssyndrom

Rekommenderade behandlings-alternativ för OHS inkluderar kontrollerad viktnedgång och noninvasiv ventilation.

Få ut det mesta av ventilationsbehandlingen

För patienter som får noninvasiv ventilation är det oerhört viktigt att följa behandlingen.

Få ut det mesta av ventilationsbehandlingen

Få ut det mesta av ventilationsbehandlingen

För patienter som får noninvasiv ventilation är det oerhört viktigt att följa behandlingen.

Patientresultat

Patientresultat

Lär dig mer om de positiva effekterna för OHS-patienter som behandlas med NIV.

Utbyte av utrustning

Utbilda patienter om vikten av att regelbundet byta ut utrustningen och den oerhörda betydelse det har för en lyckad sömnapnébehandling.

Utbyte av utrustning

Utbyte av utrustning

Utbilda patienter om vikten av att regelbundet byta ut utrustningen och den oerhörda betydelse det har för en lyckad sömnapnébehandling.

Referenser

  • 01

    Olson AL, Zwillich C. The obesity hypoventilation syndrome. Am J Med. Sep 2005, 118(9): 948-56.

  • 02

    Kessler R, Chaouat A, Schinkewitch P, Faller M, Casel S, Krieger J, Weitzenblum E. (2001) The obesity-hypoventilation syndrome revisited: A prospective study of 34 consecutive cases. Chest 120: 369-376.